Koja.LEUDA.se

Gårdagen var fylld med spex och fylla i massor. Påbörjade kvällen hos min trogne vapendragare joakim. Vi begav oss sedan, med hjälp av buss, mot johan & bass. Det visade sig att de bodde längst in i mordor.

"Gå 100m över järnvägen, ta höger, gå 300meter och så är det ett rött hus med tjejer i och hög musik."

Ja problemet var ju att det var fullkomligt knäpptyst. Den enda man hörde var rovdjurens flås i buskarna. Vi lyckades ändå navigera oss fram till huset, som visade sig vara ett gammalt hus/garage/lägenhet av något slag. Det var så mörkt att man inte såg att det var rött. Det var så högt att man inte hörde musiken. Och fönstrena satt 10m ovanför marken så man såg inte att det fanns tjejer i. Men okej. Vi hittade iaf!

I panik tryckte jag i mig mitt vinröda vin och blev snabbt en aning snurrig. Rätt som det var hade jag dansskorna på sig och försökte ha sönder lilla dansgolvet på slitage med mina moves. Och rätt som det var så stod jag ute på torget och försökte få tag i en taxi.

Kvällen gick fort. Lite för fort. Men den var nice. Ja, det var den. Jag hade dock gärna lagt mig lite tidigare än vad jag gjorde...!

Puss på er ni få läsare som orkar ta er tid att läsa mina väldigt obetydliga ord i denna blogg. :)






pdg

 

Det ser tydligen ut som mig

 

 

 

 

 

pdg

Imorn blire fest minsann. Jag kör de vanliga, en flaska kir och en 4 bärs,.. det är gott och det är lagomt. Med lagom så menar jag att jag kan hålla mig på fötterna utan att ställa till med krakel och spektakel. Det ska dansas och det ska tramsas hela natten lång.

På tal om dricka så invigde jag nyöppnade Pitchers. Feting najs måste jag säga. Där blir det att hänga efter jobbet många dagar i veckan med risk för alkisvarning. Afterwork is the shit. Eller ja, jag kan ju låtsas iallfall. Det är hål i plånboken och jag har sålt spargrisen. Eller nåt...

Nu flög det in en harkrank. En liten sådan. En liten fis. De måste vara självmordsbenägna med tanke på att de förmodligen har listat ut att jag varje gång skjuter med automatvapen mot dom tills de dör. Kanske inte riktigt så dramatiskt, men jag skulle allt vilja filma och se hur det ser ut när jag jagar dom där flygmaskinerna.

Nej... nu ska jag döda den hej!






pdg

Tiden bara flyger fram. Snart glider vi in i september, och september för mig betyder höst! Höst är mysigt, men också lite jobbigt eftersom vintern kommer näst.

Snart ska jag antasta spisen och laga mig lite middag. Sitter just nu och är ganska jättemycket distraherad av min Etage-lista på spotty. Det är svårt att hålla armar och händer i styr kan jag lova. Jag ser lite ut som en bläckfisk som har fastnat i ett fiskenät. Det känns som att utgång i helgen är obligatoriskt. Festnerven är igång...


"Bläckfiskar kan ha över 10 meter långa armar. De kan väga upp till 2 ton och de största har 40 cm stora ögon. Munnen är i regel omgiven av 8 eller 10 armar, som är försedda med kraftiga sugskålar. Sedan har munnen två hornartade käkar och kitintaggar"


Okej, jag väljer ett annat djur nästa gång.





pdg

Någonstans där ovanför himlen finns regnmånen. Där är alla glada. Man betalar boskapet med kanelbullar och hallon. I byn träffar man släkt och vänner och tillsammans dricker man ett glas vinbärssaft i hyddor med gräs på. På regnmånen växer choklad på träd och bönderna hämtar spaghetti från spaghettiplantorna bakom huset. Över ängen springer små, små kossor som sparkar på höbalar och stångas med sina kossvänner. Solen skiner på dagen och på kvällen faller många stjärnor som kan uppfylla många önskningar. I vinden gömmer sig kärleken och där flyger fjäril, fågel och löv. De flyger i harmoni till en melodi, komponerad med hemliga toner, av en ung dräng i det lilla skogsbrynet vid älven.

Jaa... nu undrar ni säkert varför jag skrev så.



Jag har faktiskt ingen aning. Men jag måste säga att det låter mysigt.






pdg

Känslan när man vaknar av att regnet smattrar på taket är ganska härlig. Avslappnande, och man vill helst gärna bara ligga kvar där ett tag. Men så småningom får man lov att dra sig upp, redo att möta dagens alla nya bekymmer.

Jag tar på mig morgonrocken och går, likt en zombie, ner till köket för att göra mig en god frukost. Jag rotar i kylen, upptäcker till min förvåning en låda full med skinkost. Säkert ett tiotal tuber med bara skinkost. Från kavli. Jag tar mig om pannan och nyper sig i armen för att se så att jag inte drömmer. Vem är det som äter så mycket skinkost?, tänkte jag.

Utan att tänka vidare på det, hittar jag några ägg, lite lök, skinka, ost och mjölk. Just de ingredienserna man behöver för att laga till mig en omelett på mitt vis!

Omeletten blev mer att se ut som insidan på en skalbagge, men den smakade gott minsann. Jag tog mig en 1-2 timmar att se på The office. Alltid lika kul.

Hängde tvätt.

Jag har nyss varit ute i flipflops och shorts i spöregnet. Mest för skoj skull. Jag var tvungen att få min dagliga dos av solen eftersom jag ändå förmodligen kommer spendera hela dagen under antingen ett tak eller ett paraply. Nej, nu ljög jag. Det var mest för att se hur lång tid det tog innan jag, högt för mig själv, säger "Vad är det för fel på mig?"

Ja, det är en fråga jag ofta ställer mig själv. Jag önskar jag kunde få saker ogjort, men man får hela dagarna tampas med tanken av att det inte går.

Nu ska jag in i duschen och försöka tvätta av mig detta humör. Hejdo




"I gotta rush away", she said,
"And someday... Im gonna stay - But not today."




pdg

Idag har jag:

• Ätit en fruktulöst god tortillatallrik.
• Ätit mjukglass med hasselnötstopping.
• Kramats.
• Pussats.
• Skrattat.
• Sagt adjö.
• Testat göra pangkakor av våffelsmet.

De två sista hade jag helst gärna sluppit...



Jag skriker inombords..... :(



pdg

Jag har nu lyckats ha sönder min kära cykel helt och hållet. Nu ska jag samla ork att försöka leta på en ny...eller försöka laga den. På grund av detta så kommer bussen att sno ungefär 45min av mitt liv ett tag framöver. Detta är oacceptabelt. Jag måste ju göra något åt det!

Så jag kom på en rolig grej att göra om man har tråkigt på bussen. Notera då först att jag är ganska lättroad av mig.

Jo, det är ganska enkelt. Sätt dig så långt bak som möjligt, helst ska du inte ha någon som sitter bakom dig. Den optimala platsen är där du har full översyn över alla personerna på bussen. Under bussens färd ska du så noga som möjligt titta på alla, och försöka lista ut vart alla ska gå av någonstans. Och så fort du ser någon sträcka sig efter plingknappen ska du fort som attan plinga före dom! HAHAHAHAHA! Roligast är det med dom som synligt förbereder sig för att plinga i god tid innan dom gör det. Sen tävlar du mot dig själv och slår rekord i "Flest ninjaplings".

Jag kände verkligen för att ta fram modekritikern inom mig. Låt oss börja med att visa några illustrationer på hur detta kan se ut. Jag googlar lite snabbt och känner hur min hand omedvetet drar sig mot munnen för att intensivt vispa runt i halsen och kräkas i protest.

Så fixar du stilen:

* Spretigt och överflott aka innebandyfrillan.
Kommentar: Ja, varför inte lika gärna stoppa huvudet i en fritös? Billigt och effektivt.

* Brun-utan-sol. Ränder, flammigt är tillåtet.
Kommentar: Nämen. Att jag inte tänkte på det.. jag har alltid tyckt att det vore häftigt att ha flames i fejjan.

* Idominsalva för att få läpparna fylliga och rosa.
Kommentar: Jag citerar:
"Idomin är en vit salva från Cederroth som säljs på Apoteket. Den används för torra områden, exempelvis stjärtar."
Detta skall alltså inte förtäras eller befinna sig i närheten av munnen i huvudtaget, och är strikt förbjudet på allmän plats.

* Solbrillor som ska sitta på jämt
Kommentar: Det har visat sig att PJ's är extra känsliga mot solljus.

* Evisujeans.
Kommentar: Jo visst, vissa må tycka att jeans med en halv färgburk utsmetad över röven är snyggt. Själv funderar jag på att bli färgallergiker när jag ser sånna jeans.

* 3-20 snoddar i olika färger
Kommentar: Viktigt att nämna här är att man aldrig någonsin får ha mindre än 3st snoddar. 20 är ett nyckeltal många verkar gå efter. Man vill ju gärna få till den där michellin-gubbe-effekten på benen.

* Jeansen ska vara instoppade i vita tubsockor från intersport.
Kommentar: Det här må vara något som man verkligen inte kan skämta om. Det är fult. Och för att bevisa att jag helhjärtat tycker så, så kan jag berätta att jag, i skrivande stund, spyr hejdlöst i en tjock stråle på tak, väggar och golv.


Nu ska jag skriva protestmail till Reinfeldt.

Hej då.

Just nu sitter jag med kebabgryta upp till halsen. Gott.

En sak oroar mig...
Det har bott en läskig spindel i ett av hörnen i taket ett tag. Eftersom jag omöjligt kunde ta bort den pga diverse hinder så lät jag den bo där. Den verkade ändå snäll. Den fångade fjäril, fluga och krank i sitt nät...blev tjock.

Nu har den försvunnit? Jag hoppas att den tagit sitt pick och pack och flytt ut genom fönstret. Om den nu råkar vara kvar här i mitt rum så skulle jag må så mycket bättre av att veta vart den var. Snälla spindel, kan du tala om vart du är? Kan du iaf göra ett litet tecken?


Jag har fortfarande ont i huvudet.

Just ja. Jag har börjat se på Band of Brothers igen... för ca 10:e gången. :) Världens bästa serie!

Föreställ dig att du har tvåhundra nissar innanför huvudet som knipsar med tänger i din hjärna, samtidigt som dom försöker spränga hål i bakhuvudet med dynamit. Där har ni huvudvärken jag upplever när jag får migrän.

För att inte nämna att jag inte kan se eller höra utan att allt blir mycket värre. Det gör så ont så att jag spyr...bokstavligt talat.

Så med andra ord låg jag vaken väldigt länge inatt och plågades.
Idag känner jag mig lagom trög, nästan värre än en saftig bakfylla.

Nu ska jag vila lite.

24 augusti. Ett datum jag aldrig glömmer. Av två anledningar...


Har spenderat kvällen med min kära storebror som är på en snabb visit. Har kikat film och killat. Filmen handlade om nån nisse som slogs. Så att ni vet.

Huhu! Han tog med sig en gammal telefon till mig också! Så nu slipper jag gå runt med en hamburgare i fickan. YEY!

Imorgon börjar skolan för många. Jag är skapligt nöjd över att inte göra det. :)







"Det finns fler fiskar i havet"

Ja, okej. Men ibland känns det ju som att man bor i ett akvarium...






please don't go...

Åh. Gårdagen gick ju som den gick. Förfest hos pigge och tvingade i mig ett alldeles för färgglatt vin med smak av...godis. Jag var helt bombis på att om jag skulle råka kräkas så skulle något likt en barbapappa komma ut ur min mun.

Som väntat gick jag hela kvällen med mungiporna upp till öronen, dansade och var på topp. Förutom en liten incident...

Och ja, jag lyckades faktiskt ta mig upp i morse...klockan tio. Tio minuter senare satt jag i bilen påväg till jobbet. Och nej, det var inte jag som körde. Allt snurrade skapligt mycket kan jag lova. Sån tur va så lyckades jag hålla mina inre bekymmer inom mig. Jag är ganska stolt över att ha klarat av denna dag.

Nu är jag dötrött. Intar nog sängen tidigt ikväll...fast det säger jag jämt. Jag sitter väl uppe tills solen går upp som vanligt. Jag skyller på knepis tjorven. :)




in case you haven't heard I'm sick and tired of trying

På något vis har jag lyckats förstöra min fot. Vet inte vad som hänt. Jag går numera runt och försöker gå upprätt, men det ser ganska mycket ut som att jag skitit ner mig och fått en kall pepsi uppstoppad i rondellen.

Trots detta ska jag ändå försöka våga mej ut ikväll. Jag fick ju ett oväntat besked om att min käre vän, Sofie, ska flytta härifrån på onsdag. WÖH! Alla bara försvinner en efter en...

Det ska bli intressant och se hur jag lyckas ta mig upp klockan nio imorgon bitti.
 

Önska mig lycka till.

Och med andra ord så har jag spelat badminton och varit ute och sprungit. Hurtigt värre! Ja, det märks ju att man inte tränat på ett tag. Men nu får jag försöka hålla igång...

På fredagen intar vi stockholm, flyttar in hos amanda över helgen. På lördagen ska vi dö. För vi ska se Coldplay för andra gången. Denna gången tänkte jag försöka att inte ha sönder min kropp. Det är inte så hårdrock att säga att man drog knät ur led när man skulle posa för ett foto. Jag skyller på för mkt alkohol och glada, klängiga kompisar.

Sen har man planerat in en helg på åland i början av september. Och så ska jag klämma in ett boråsbesök också hade jag tänkt. Det är mycket på gång. För att inte tala om muse i oktober också... WÖÖÖÖÖÖÖÖÖH!

Nu ska jag och duschen battla. Jag vinner!

HUPP!

Ja, eftersom jag hittils skrivit ett inlägg varje morgon och kväll så får jag väl försöka fortsätta med det. Vad ska jag skriva för intressant ikväll då?

Jo, jag har kommit på att när saker står still, så dör det till slut ut förr eller senare. När ska vi ta nästa steg?

Vad dystert det blev. Återkommer med något fresh och gladare imöra.


Hupp!

"Labas! Mano vardas Fryderyka. Koks vardas Jūsų papuošimas?"

Detta ska alltså betyda:

"Hej! Mitt namn är Fredrik. Vad heter dina pepparkakor?"

Litauiska är väl ett fint språk. Från och med nu hatar jag dom och deras språk för att ha ändrat om mitt namn så att det låter som någon form av giftig svamp.


Någon som är sugen på att bege sej ut å titta på stjärnregn inatt och önska sej saker? Jag bjuder på varm choklad. Let me know!



Dagens svamp: Fryderyka

Jobbig situation:

När man cyklar, och stöter på en väldigt stor familj, likt ett dagis, som tar upp exakt hela vägen. De cyklar dessutom i en halv snabb fart, så man gärna vill cykla förbi, men att man måste cykla ganska mkt fortare än vad man egentligen cyklade, för att få komma förbi någorlunda snabbt utan att det blir pinsamt.

"Nu får ni cykla in åt sidan, för det är en kille som vill åka förbi...tror jag"

Åt sidan cyklade dom, vingligt men säkert. Jag tog sats och lyckades ta mej förbi en två tre stycken tills jag hamnade bakom bike_girl_of_hell_98.

Hon vägrar ge sej, och cyklar så fort som bara hon kan göra. Man ser hur ungen knappt når ner till tramporna och man kan inte rå för att slå sej själv i pannan av den smärta man upplever av denna syn. Hon ser sej ivrigt över axlarna och gör ett tappert försök att cykla fortare och fortare, men misslyckas totalt. Jag får känslan av att hon tror att jag tänker döda henne. Eller så vill hon bara vara först.

Det visar sej att hela bunten också skulle till stennäset, så jag fick stå ut med dom under halva färden hem.

Till slut sträcker dom ut armarna i tecken om att de ska svänga av. Jag kan inte låta bli att jubla lite för mej själv och applådera. En sån golfapplåd som är lite dov och diskret. När man nästan slår på handleden och inte på handflatan som man egentligen ska göra. Skitgolfare

SMHI kan dö. efter många feliga prognoser från deras sida bestämde jag mej för att finna lyckan någon annanstans. Så jag vässade skrivbordet och knappade in mej på YR.no istället. Där var det sol överallt och jag insåg direkt att detta var en sida värd att lita på. Sol är ju bra liksom.

Idag skulle det vara regnfritt och varmt. Så jag litade på det, lämnade paraplyet hemma.

Väl på tåget på väg hemåt fick jag starka vibbar av att världen skulle gå under. Ungefär som när frodo vandrar mot domedagsberget och en fitta av eld försöker leta sej fram bakom de svartaste molnen du kan tänka dej. Jag hann sätta mej på cykeln och cykla ungefär 10m och sedan kissade hela himlen ner.

Eftersom att jag var olämpligt klädd så tänkte jag att om jag cyklar tillräckligt fort så kanske dropparna inte hinner landa på mej. Jag plockade fram min fantomendräkt, monterade på extra smala däck på cykeln och iväg for jag i en rasande fart.

Bra tänker ni. Men dessvärre råkade jag ut för någonting väldigt tråkigt. På grund av dåligt väglag fick jag en allvarlig vattenplaning. Detta resulterade i att en groda fick sätta livet till. Smack!

Med en tår i ögat, klädde jag av mej. Jag var inte lika hårdrock längre. Fällde en tår och tyckte synd om grodans familj som aldrig någonsin kommer få se sin Hugo igen. Ja...han hette Hugo! Kommer aldrig glömma honom. Han tjänade sitt land väl.



....Nu blev det här mer dramatiskt än vad det var tänkt men.. kort sagt kan man kanske konstatera att jag hatar väderprognoser. Det är ungefär som horoskop. Dom stämmer aldrig, men man måste läsa dom.

Man borde ju få välja väder själv istället, vore inte det mycket bättre?

En kul grej.

Jag har som vana att alltid ställa väckarklocka på mobilen, oavsett om jag egentligen inte behöver det. Vet inte varför. Jag antar väl att en liten del inom mig ska slippa ha dåligt samvete så jag kan säga att "jag ställde klockan, men snoozade för mycket", ifall att jag skulle råka sova bort några viktiga timmar på dagen. Faktum är att jag inte gått upp en minut före klockan 11 den senaste månaden.

En annan kul grej om just väckarklockan är att ofta jag tar upp den när den ringer, så står det ibland något väldigt konstigt på displayen. En gång stod det exakt så här: "Pepparkaka!". Jag undrar om det beror på att jag var mitt uppe i en dröm, eller om jag har en undermedveten passion för pepparkakor. Who knows?

Förövrigt har jag snart lyckats trycka i mig två tictac-askar på mindre än ett dygn. Jag känner att mina tänder håller på att vittra bort och jag får tvångstankar om att gå och borsta tänderna stup i kvarten. Dom där pastillerna är ju ganska beroendeframkallande. Innehåller dessutom endast 2 kalorier...och risstärkelse. Onödig fakta.

Jag kom precis på mej själv sittandes och headbanga till Amy diamonds låt shooting star. Jag antar att det är resultatet av kopiöst intagande av pepsi och tictac. Sockerkick!

Imorgon börjar en ny vecka! Jag tänkte någon gång i veckan ta igen min härliga lördag som jag missade...i lördags. Det var som så, att min kära bajskorv till cykel bestämde sej för att haverera totalt en halvtimme innan bolaget stängde. Vilket i sin tur resulterade i att hela dagen blev en pangkaka. En sån pangkaka som är sådär lite halvstekt, men ändå mest smet. Skitäcklig och verkligen inte snygg om man säger.

tja svenne
hej svenne
tjo svenne

dö.

Nu är det ungefär en och en halv timme tills en harkrank, lika stor som en tennisboll, kommer inflygandes och river mitt rum med sina äckliga ben. Denna gång är jag beredd. Med bomber och granater...



jo just det... jag tänkte försöka börja blogga igen. det håller väl en vecka.