Koja.LEUDA.se

Idag är en dag som är NÄSTAN lik de flesta andra dagar då jag jobbar. Allt gick som på räls, man gjorde sitt på jobbet, åkte hemåt. Lyssnade på herr grans alla väldigt vulgära sexskämt där han mer en gärna låter sitt könsorgan vara huvudpersonen i alla berättelser. Man skrattar grabbigt.

På senare tid har det kommit en massa nytt folk. Bl a en snubbe som verkar lite för nervös. Han passar inte riktigt in, men man märker hur han så desperat försöker verka avslappnad och cool. Man ser hur han verkligen stoppar in huvudet för att vara med i alla diskussioner. Lite som en nyfiken struts. Det känns ofta väldigt krystat och jag gör mitt bästa för att inte vara elak eller nedlåtande på något sätt. Vi kan kalla honom för Jackan.

Nu sitter jag här och är livrädd. Allting var som vanligt tills min färd mellan tågstation och buss på vägen hem. Snäll som jag är tillät jag Jackan att gå med mig in till stan eftersom han också skulle med sin buss. Efter en sisådär 100m utbrister han:
"Jag tror jag är magsjuk. Hela min familj har varit magsjuk i helgen"

Nice! Vad snällt att du delar med dig.  Har jag rört vid dig? Har du andats i min nacke? Ska jag bli glad nu?

Resten av vägen försökte jag hålla mig på åtminstone en meters säkerhetsavstånd. Jag tror dessutom jag slog rekord i att hålla andan. Ganska imponerande med tanke på att Jackan är en väldigt frågvis person.

Nu hoppas jag bara att jag slipper vakna upp med fyrverkerier i magen och pizzor på golvet. Annars lovar jag att jag kommer skicka ett paket mjältbrand till Jackan samt ringa upp honom mitt i natten, flåsa intensivt i luren och hota honom på spanska.







pdg